Denna artikel är hämtad ur kommande numret av Combitechs kundtidning Combined på temat digitalisering.

– Egentligen är det lite knepigare än det låter att arbeta med de här frågorna, säger Peter Burman. För vi har inte själva kapaciteten att utveckla några nya gruvrobotar. Istället bygger automatiseringsprogrammet på att löpande diskutera och hitta lösningar tillsammans med fordons- och maskintillverkarna.

Faktum är att flera tillverkare visat intresse för att samarbeta med Boliden.

– Det beror på att vi kan bidra med en riktigt cool testmiljö. Vi har fyra svenska gruvor som är uppkopplade med nya, trådlösa nätverk. Det är perfekt för tillverkarna, hävdar Peter Burman. Vill man testa en förarlös lastbil, var kan man göra det bättre än i en gruva? Det krävs exakt precision utan att människoliv riskeras, som ute i trafiken. Eftersom vi också är potentiella kunder kan företagen samtidigt sanitetstesta sina business case på oss. Vi är en bra part för att testa utrusningen och för att diskutera kravställning och nya affärsupplägg på en och samma gång.

Att hitta samarbetspartners är emellertid bara den ena hälften av Peter Burmans jobb. Den andra halvan handlar om att jobba med processer, metoder och utbildningar för att integrera systemen i Bolidens verksamhet.

Införande av ny teknik handlar sällan om tekniken

– En viktig lärdom av vårt automatiseringsarbete så här långt är nämligen att framgång ytterst sällan handlar om tekniken. Istället är det människorna. Många bolag har köpt modernare teknik än Boliden, men de har ändå sämre produktivitet eftersom de inte har lyckats integrera den i verksamheten. Vad är det för poäng med ny teknik om man inte kan använda den?

Nyckeln är att skapa en förståelse hos medarbetarna för hela systemet, menar Peter Burman. Var och en måste kunna se vilken roll den egna lilla delen spelar för helheten och hur allting hänger ihop i en enda lång kedja. Det är först då fördelarna med digitaliseringen går att utnyttja fullt ut. Inom gruvindustrin öppnas dessutom nya möjligheter när de långtgående förändringarna ger resultat fullt ut.

Ny affärsmodell

– Den effektivisering och produktivitetshöjning av både gruvdrift och återvinning som digitaliseringen för med sig gör att det blir lönsamt att bryta och återvinna metaller som tidigare lämnades kvar i marken respektive lades på deponi, berättar Peter Burman.

Den ökade återvinningen leder i sin tur till att vi kommer närmare den omtalade cirkulära ekonomin, där en hög grad av det material som förbrukas kan återanvändas eller återvinnas och det som är skrot för någon blir råvara för en annan.

– Det inspirerar sedan i sin tur till nya affärsmodeller. En idé som för bara några år sedan möttes av skratt och huvudskakningar är idén om att gruvbolagen inte ska sälja råvarorna, utan hyra ut dem.

Tillverkare som Bosch, Electrolux eller Volvo leasar helt enkelt metallerna och betalar hyra för dem. Efter genomförd produktlivscykel ”återlämnas” metallerna. Svinnet, dvs differensen mellan utlånad och tillbakalämnad råvara, ersätts ekonomiskt, vilket ger företagen extra incitament att försöka få tillbaka och återvinna så mycket som möjligt. Idag när Boliden testar den här idén på företagen så möts de inte längre av skratt utan av seriösa följdfrågor..

Både spårbarhet och noggrannhet kan ökas

Den ökade återvinningen som tros bli konsekvensen av en affärsmodell enligt ovan har också positiva miljökonsekvenser, eftersom behovet av ny brytning minskar.

– Just Boliden har en fördel här eftersom vi, till skillnad från många andra gruvbolag, har egna smältverk som även klarar återvinning av skrot. Det gör oss mindre sårbara och mer benägna att våga undersöka idéer som gynnar återvinning, konstaterar Peter Burman. 

För på samma sätt som digitaliseringen sänker produktionskostnaderna för gruvbrytningen kan den också sänka kostnaderna för återvinning. Exempelvis genom användning av streckkoder, chips och förbättrade bildanalyser för att sortera gods. Både spårbarheten och noggrannheten kan ökas. Även här kan dessutom förarlösa fordon spela en viktig roll för att effektivisera transporterna av avfallet som ska sorteras och återvinnas. Återvinningssystemen kan därmed som helhet effektiviseras betydligt.

Politik och lagstiftning hinder snarare än tekniken

– Ett hinder för ovanstående utveckling är idag lagstiftningen, hävdar Peter Burman. Eller snarare är det så att en god politisk ambition som står i vägen för en annan.

Många råvaror måste idag vara absolut rena efter återvinningen, exempelvis utan något inslag av bly. Om den återvunna metallen används till att tillverka leksaker eller sådant som kommer i kontakt med mat så är det förstås mycket viktigt. Men om den återvunna metallen till exempel ska bli byggnadsmaterial har en låg blyhalt ingen praktisk betydelse. Ändå görs det idag ingen åtskillnad i lagen på hur den återvunna metallen ska användas.

– Hälsoambitionerna krockar därmed med miljöambitionerna. Det här skulle kunna lösas genom undantag i lagstiftningen, men detta prioriteras inte av lagstiftarna, vilket är ett exempel på hur vägen mot en cirkulär ekonomi inte begränsas av tekniken och digitaliseringens möjligheter, utan av eftersläpande eller ogenomtänkt lagstiftning. 

Mer miljönytta för mindre pengar

Det är naturligtvis inte politikernas och tjänstemännens vilja att det ska bli så här. Många av dem som arbetar med regelverken kring miljö vet helt enkelt inte hur en marknadsekonomi fungerar, enligt Peter Burman.

– Många av dem har stora kunskaper om biologi och kemi, men skulle behöva några kurser i företagsekonomi. Företagen har inte något emot förändringar, bara det finns en möjlighet att tjäna pengar på det. Om de visste vilka incitamenten var skulle de lyckas mycket bättre. Då skulle de kunna skapa mer miljönytta för mindre pengar.

Idag blir det kontraproduktivt när det finns återvinningsbart material som inte får återvinnas, utan istället måste läggas på deponi.

– Det finns bara förlorare på det. Som samhällsmedborgare tycker jag att vi borde kunna sätta oss ner och gemensamt förbättra möjligheterna för att skapa en cirkulär ekonomi. Då kan vi prata om en digital transformation.