Först av allt, vad är IoT Sverige?
- Det är ett strategiskt innovationsprogram kopplat till Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Vårt uppdrag är att undersöka vad som behöver göras för att lyfta det här området. Vi ska bygga upp ett svenskt nätverk inom IoT och stötta Vinnova i sin finansiering av ett antal projekt inom området. År ett, vilket var 2014, fanns 15 miljoner kronor att fördela, 2015 finns 30 miljoner och sedan 35 miljoner 2016. Totalt 80 miljoner kronor på tre år, sedan ska satsningen utvärderas. Om bedömningen är att den är lyckosam kan det fortsätta upp till tio år.
Vilka får pengarna?
De första projekten som fått pengar har varit förstudier och kortare projekt. Under 2014 fick bland annat Landstinget i Östergötland pengar för att undersöka medicinsk IoT, vi stöttade Acreo i ett projekt kring energikällor för IoT och Uppsala universitet i ett projekt kopplat till robusta och säkra IoT-system. Det går att läsa mer på vår hemsida iotsverige.se. I år har vi hittills investerat i nio nya projekt som fått medfinansiering upp till 50 procent och det är inget krav på att vara med i vårt nätverk för att kunna få finansiering. Däremot har vi generellt sett skärpt kraven på att det ska komma ut något konkret av satsningen. Det ska leda till en demonstrator eller till något som närmar sig en marknad.
Hur kommer IoT att förändra företagen de kommande åren?
– Personligen tror jag att framför allt eftermarknaden kommer att förändras. Tillverkarna kommer att få mycket bättre koll på sina produkter efter att de lämnat fabriken. Man släpper dem inte på samma sätt som tidigare, utan går över till att delvis bli tjänsteföretag. Det är en förändring som kommer att påverka många företag. En stor förändring är också att många företag kan bli mycket effektivare. De kan ha koll på var sakerna är och att de befinner sig på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Vad driver utvecklingen?
– Dels att det är möjligt. Jag har träffat många företag som haft idéerna tidigare, men det är först nu när tekniken är så billig och samtidigt tillräckligt robust som det går att göra verklighet av planerna. Mobiltelefonerna är loket som drar utvecklingen framåt. Tack vare dem får man en billig masstillverkning av kommunikationskomponenter.
Vilka kommer att leda utvecklingen, konsumentvaruföretag eller B2B?
– B2B har jag svårare att se att de skulle leda utvecklingen i det här skedet. Men det finns mycket på gång där också och har funnits länge, till exempel uppkopplade produktionslinor och maskiner som larmar innan de går sönder. Det finns också många områden där man kanske inte i första hand tänker på IoT. Exempelvis golvtillverkare som bygger in sensorer i golven på olika sätt, klimatstyrning av kontor eller livsmedelsindustrin som loggar temperaturen. Det är mycket prat om digitalisering i vissa branscher, automation i andra och så Internet of Things. I mångt och mycket är det samma sak det handlar om.
Vilka branscher påverkas först och mest?
– Generellt sett konsumentprodukter. Framför allt lite enklare saker som inte är så säkerhetskritiska. Ta aktivitetsarmbanden som exempel. De kan kopplas upp och skapa nytta, men skulle det någon gång inte funka så är det inte så farligt. Jämför med vad som skulle hända om en självkörande bil inte fungerar som det är tänkt av något skäl. Branscher med produkter som klarar sig med dagens robusthet går först.
Kan branscher eller branschled bli överflödiga?
– Så kan det bli, framför allt om man ser IoT som en del av digitaliseringen. Vissa jobb försvinner och många andra kommer till. Vi ser nu hur både taxibranschen och hotell-/resebranschen förändras och de nuvarande aktörerna känner sig hotade av den nya tekniken. Där finns det stora likheter med vad IoT kan skapa. Information samlas in, bearbetas och sprids ut på nya sätt. Någon direkt oro kring utvecklingen känner jag inte bland bolagen som är med i nätverket kring IoT Sverige. Däremot finns det en tydlig osäkerhet. Vad kan det här innebära? Hur ska vi agera och på vilket sätt?
Vilka är de hetaste IoT-frågorna just nu?
– En fråga är hur autonoma saker kan bli. De självkörande bilarna är ett tydligt exempel. Den frågan är starkt kopplad till nästa område, nämligen säkerheten. Det är inte bara företagen som funderar på säkerhetsfrågorna. Även till exempel MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap funderar på hur IoT påverkar och vad det kommer att innebära i framtiden. Det finns också en riktig flaskhals som riskerar att bromsa utvecklingen. Vi ser framför oss en mängd sensorer som ska processa data och alla måste vara strömförsörjda. Det kommer inte att gå att dra en sladd till var och en av dem, vilket innebär att de måste förlita sig antingen på batterier och energisnåla tekniker eller på att plocka in energi från sin omgivning, exempelvis genom solceller. Här pågår också mycket spännande forskning. Det finns idéer om att plocka energi från radiotrafiken. Det pumpas ut mycket energi i våra mobila datasystem som kan användas. Standardisering är också något man pratar mycket om. Idag sker mycket utveckling i vertikaler, från ax till limpa, när det egentligen skulle gå att återvinna en del av teknikutvecklingen. System för skogsindustrin borde till exempel gå att plocka över till gruvindustrin, men då krävs det att man har standarder. Och en dialog.
Vad är på gång i närtid?
– Under hösten kommer vi att se på hotbilden mot IoT tillsammans med IoT Stockholm, som är ett nätverk ungefär på samma sätt som IoT Sverige. Vi vill öka förståelsen för vilken hotbild som kan växa fram. Tänk till exempel om man kopplar ihop alla gatulampor utomhus och sedan kopplar dem till internet. Kan någon obehörig då prata med lampan och kan denne i så fall nå andra system den vägen? När saker blir uppkopplade på nätet så blir det helt enkelt en ökad yta att attackera på. Samtidigt ska man inte överdriva riskerna. Ta exempelvis de olyckor som skett med självkörande bilar. De slås upp stort i media, men tittar man lite noggrannare på källorna så visar det sig ofta att det inte är de självkörande bilarna som gjort fel, utan människorna.
Mer information om IoT Sverige
IoT Sverige består av olika aktörer inom näringslivet och offentlig sektor, styrs av en styrelse och har ett programkontor förlagt vid Uppsala universitet som sköter den löpande verksamheten. Huvuduppgiften är att få till samarbeten mellan olika aktörer inom IoT via nätverksbyggande, seminarier, konferenser och innovationsprojekt. Se www.iotsverige.se för mer information.
