Många företag skulle nog vilja att standarden fanns på plats redan nu, konstaterar Sara Norman. Det är först då vi kan gå från en IoT-hype till att realisera idéerna i större skala. En referensarkitektur med gemensamma utgångspunkter för hur tid, unika identiteter etc. ska hanteras ger en trygghet och skapar öppna lösningar att bygga på.
Standardiseringsarbetet sker inom ramen för ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen, där svenska SIS är medlem. Arbetet sker under stor öppenhet och strävan efter konsensus, något som upplevs som en stor styrka men samtidigt kan leda till viss tröghet i utvecklingen.
Kommer vi inte överens till 2017 då arbetet ska vara färdigt läggs projektet ner, berättar Sara Norman. Nu är det inte fullt lika dramatiskt som det låter, för då skulle sannolikt ett nytt projekt ta vid, som drar nytta av det arbete vi gjort fram till dess, men det skulle försena införandet av en gemensam standard.
Det främsta hindret mot att komma överens är just nu en dragkamp mellan Kina och USA.
Kort sagt kan man säga att Kina försöker driva igenom sin egen modell som standard. De har tagit fram en nationell referensarkitektur som består av sex olika IoT-domäner. Nu vill de att detta ska bli internationell standard, medan USA och många andra länder har andra tankar.
Stor svensk påverkan
Faktum är att en svensk expert har stor inverkan på det slutliga innehållet. Östen Frånberg från Luleå tekniska universitet arbetar just nu med att skriva den sammanhållna standarden.
Att Sverige får en så stor roll i en så viktig internationell fråga är inte så märkligt som det kanske kan låta, säger Sara Norman. Vi uppfattas som en relativt neutral part i detta sammanhang och är kända för att se till allas intressen, inte bara våra egna. Därför är det också lätt för oss att göra oss hörda på möten.
Förhoppningen är trots allt att IoT-standarden ska vara på plats 2017, och egentligen är det först då vi kan börja prata om ett Internet of Things, sammanfattar Sara Norman.
Det finns förstås många saker redan idag som är uppkopplade, men i nuläget är det bara små öar av IoT som inte kommunicerar med varandra. Det är därför det är viktigt att standarden kommer på plats, för till dess har vi egentligen bara Intranet of Things.
Vad är en standard?
En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem i syfte att minimera tekniska handelshinder. Det vill säga ett dokument som specificerar hur man angriper en viss rutin så att man kan dra nytta av att göra på samma sätt i flera delar av världen och därmed förenkla och möjliggöra jämförelse.
Med en referensarkitektur för IoT så är den tänkta nyttan ett bättre samarbete IoT-system emellan, vilket ger större funktionalitet och ekonomisk robusthet.
Vad är SIS?
SiS, Swedish Standards Institute, är en icke vinstdrivande medlemsorganisation och den svenska representanten i det internationella standardiseringsorganisationen ISO.
En standard kommer till efter att ett land agerar som förslagsställare. I fallet med IoT så var Kina den ursprungliga förslagsställaren, men USA har å sin sida lagt fram ett förslag kring referensarkitektur för IoT inom Supply Chain. Redan idag finns fyra internationellt godkända arbeten avseende delstandarder inom ramen för detta initiativ. En enhetlig grundstandard ska dock gälla för alla, och det är den som dragkampen gäller.
Internet of things enligt ISO
An infrastructure of interconnected objects, people, systems and information resources together with intelligent services to allow them to process information of the physical and the virtual world and react.« ISO JTC 1.
